Filosofi 2 - Etiken

2.1. Inledning, s. 8-35 

Uppgift: Läs de angivna sidorna + anteckningarna nedan. Fundera igenom några varv. Skriv sedan ned egna anteckningar, tankar oom:

1. Etiken som filosofiskt ämne - vad behövs den till? 

2. Förhållandet mellan frihet och ansvar? 

Etiken

J.W. Goethe: ”I begynnelsen var handlingen”.

 - därefter börjar vi (kanske) reflektera över hur vi borde ha gjort.

Då vi börjar reflektera över våra handlingar finns det några vanliga etiska frågor:

1. Vilken är den rätta handlingen?

2. Varför gjorde jag inte det rätta?

3. Vilka konsekvenser kan en viss handling få?

Frågor att hitta svar på:

·      Hur skulle det vara att leva utan ideal?

·      Hur kommer det sig att människor bryter mot etiska regler även om de vet vad som är rätt?

Etiskt perspektiv:

-       ett etiskt perspektiv inbegriper en omtanke om en annans väl.

-       ett etiskt perspektiv försöker åtminstone i viss mån sätta egoismen inom parentes

-       etik berör värderingar

-       etiska värderingar synes vara viktigare än värderingar angående materiella ting

-       altruism = att sätta någon annans intressen framför sina egna

-       till etikens klassiska frågor hör: Vad är ett gott liv? Hurdan är en god människa? Vad är livets mening?

-       etiken handlar inte bara om våra ”här och nu – situationer” utan inbegriper även världen i sin helhet, miljön, djur, …

Fråga:

Alternativet till ett etiskt perspektiv skulle vara ett liv i vilket vi inte anstränger oss för att i någon mån beakta andras väl. Varför gör vi inte så?

 

s. 15-17: När kan vi välja bort etiken?

-  När vi reparerar cykeln – behövs ingen etik (för det mesta?)

- När vi kör med cykeln i trafiken – då behöver jag ta hänsyn till andra.

I samhällsliv behandlas ofta etiken som ett område som kan läggas till viktiga frågor såsom politiska och ekonomiska, om man så väljer. 

Är detta rätt?

Knappast. Snarare "a lazy solution" Etik kan borde uppfattas som den mest grundläggande faktorn i våra göranden. Våra val görs alltid mot en bakgrund av gott och ont – vi väljer hur medvetna vi är om den moraliska dimensionen i våra liv. Men själva bakgrunden, det moraliska kravet livet ställer på oss – kan vi inte välja bort.

Emmanuel Levinas (1906-1995): ”Etiken är den första filosofin” (= genom etiken, förmågan att beakta den andre, har vi tillgång till den mänskliga gemenskapen)

s. 18-20: Etikens områden:

Dimensioner i det moraliska filosoferandet:

a. ett kunskapsområde: om etiska teorier, om sakförhållanden, om logik, om argumentationsanalys, konsekvensanalys, m.m.

b. ett ansvarsområde: man tar ställning till saker som har konsekvenser för världen utom en själv

c. ett värderingsområde: ens egna värderingar styr ens filosoferande, testats, kan förändras…

Den filosofiska etikens huvudområden är:

1. Den normativa etiken – undersöker och tar ställning till hur man skall göra för att göra rätt.

2. Metaetiken – försöker undersöka etiken på ett objektivt sätt. (Men kom ihåg försiktighet vid bruket av begreppet "objektiv" - uttrycker ett historiskt ideal)

3. Den praktiska etiken – kommer med konkreta åtgärdsförslag i etiska problem ute i samhällslivet.

Vad kan den filosofiska etiken uträtta?

1.  Vi blir inga moraliska superhjältar av att läsa mycket etik. Men studier i etik gör att vi blir bättre på att igenkänna etisk problematik, att vi bättre kan argumentera vår egen etik och visst, att vi ser mera lösningsvägar i diverse moraliska dilemman.

2.  Men, livet blir inte lättare fråga om personliga moraliska dilemman, därför att vi inte väljer de situationer vi råkar ut för i livet. Livet har ingen bra handbok.

  

Moralens ursprung:

Är moralen inlärd eller medfödd?

Har moralen sitt ursprung i förnuft eller känsla?

Finns det en universell etik?

Olika synpunkter:

Synpunkter som räknar med ett samvete:

Platon (427.347f.Kr):

Alla har tillgång till det godas idé. (Idealet för det goda) Vi kanske inte ser det goda så tydligt men vi vet om det godas idé då vi vet att vi gör fel.

Immanuel Kant (1724-1802)

Den goda viljan. Det som anmäler sig till förnuftet som en plikt leder till en god handling.

Friedrich Nietzsche (1844-1900)

Ansåg att moralen härstammade från vällusten man får då man uppskattas för goda handlingar – hos många. Men den riktiga, djupa moralen hittar man långt inne, i ”motrösten”.

Synpunkter som inte räknar med ett samvete:

Jeremy Bentham (1748 - 1832)

 Nyttokalkylen: Jag skall välja den handling som ger största möjliga lycka för största möjliga antal berörda människor.

David Hume (1711-1776)

En känsla: Då andra lider vi också (medlidandet)

Religiös lagmoral

Gud har givit lagarna att följa. Gör Gud till en polis.