Etik - resten av boken:

Livets mening, s.75-79
Läs sidorna + läs om livets mening i den rikssvenska boken.
Läs mera om Camus
Fundera över uppg.3+4, s.79

Lycka, s.80-81 - Utvärdera texten - vad fattas i resonemanget? (tips: Platon om skönhetens värde)

s. 82-83 Platon och Levinas har antytt att livet är en orientering mot döden - i samma spår går Heidegger. Vad menas med detta?

Läs, s.84-85:

s.87-91 Handlar om betydelsen av att ha ideal för sitt handlande. Diskussionen om värderingar(ideal) som faktapåståenden eller inte innehåller onödig barlast från skolastikens tänkande. Ett konstruktivt sätt att föra diskussionen om idealens existens hittas hos Charels Taylor på sidan 90.'

Fundera: finns det ideal som gäller i alla kulturer?

s.92-93: Lär -ismerna!

s. 94-96: Sartre pratar om "autentiska val" - vad avser han?

fundera: är alla övertygelser lika mycket värda? Kom på argument.

s. 104-111: Gör anteckningar - Vad är praktisk etik?

s. 112-113:
- Utvärdera Freys tankar!
- Fundera: Vilka problem finns i rättighetsbegreppet?

s. 116-119: Vad avses med att kulturen och kulturkonflikter är konstruktioner?

s. 120-131. Läs igenom.

Filosofi 2
s.37-73

Normativa etiska teorier

Normativa etiska teorier tar ställning till hur vi bör göra för att göra rätt. De 4 huvudgrupperna av normativa etiska teorier är:

Dygdetik, Pliktetik, Konsekvensetik, Rättighetsetik

1. Dygdetik,s.38-53

•       Vanligast under antiken, upplever just nu en renässans inom västerländsk moralfilosofi.

•       Intresserar sig för frågan om vad är ett gott liv – hur skall man leva och göra för att klara sig genom livet med gott samvete

•       Frågade hur man skall göra för att vara en dygdig Far, Mor, Slavägare, Människa, Soldat, m.m.

•       Idag: Vad är en god människa?

•       Aristoteles betecknade den praktiska visdomen som den centrala dygden Platon betonade den goda människan.

•       Förädlingstanken eller idén om att människan skall fostras och att hon kan utvecklas mot mera godhet är central i dygdetiken.

•       Ett liv i vilket man ständigt jobbar för att göra det rätta betecknas av dygdetiker som ett gott liv! För många dygdetiker var döden livets mål eftersom vid dödsögonblicket visar det sig hurdant liv man levt.

(s. 41: Ondskans problem:

Centrala frågor:

-       Finns det gott och ont i varje människa?

-       Varför väljer man det onda?

-       Hur får man ondska att vända till gott?

Fyra typer av ondska, enligt Svendsen:

1. Demoniskt ondska – njuter av onda handlingar.

2. Instrumentell ondska – onda handlingar för att uppnå fördelar.

3. Idealistisk ondska – i tron om att man gör gott.

4. Tanklös ondska – brist på klarhet om de egna handlingarna.)

 Platon (427-347f.Kr.) – dygdetikens centrum

•       Rätt och fel är en fråga om kunskap, en människa kan igenkänna det godas idé i olika situationer.

•       Svårigheten ligger i frågan: Vad är skenbart gott och vad är det egentliga goda?

•       Genom att tänka bra reder man ut denna svårighet.

•       Ett tecken på att människor har kontakt med godhetens idé är att man får dåligt samvete då man gjort orätt.

•       Ett gott liv (eudaimonia) = Rening, att göra sig rättvis och god med hjälp av förnuftet.

•       Orätt, ondska = brist på kunskap.

fundera: Håller du med om konsekvenserna av Platons etik – nämligen att vissa människor kan ha mera kunskap om rätt och fel än andra?

 Aristoteles (384-322 f. Kr.)

•       Människans form, syfte är att vara förnuftig och sträva efter det som hon tror är gott.

•       Orätta handlingar beror inte enbart på kunskapsbrist. Orätta handlingar kan dessutom bero på att man blivit formad till en svag karaktär.

•       Ibland är det svårt att omsätta sina goda föresatser i praktiken. Detta kräver praktisk visdom – att veta hur man i enskilda situationer förverkligar det goda.

•       Dygden är ett mål i sig. (Man skall inte vara god för att uppnå vissa syften, t.ex.) Ett dygdigt liv är ett mål i sig.

•       Lycka (eudaimonia) är ”ett aktivt liv styrt av eftertanke och förnuft”.

•       Medelväg: Man bör avgöra hur man styr sitt liv mellan extrema positioner. Dygden måttfullhet är en medelväg mellan överdåd och askes. Mod är en medelväg mellan dumdristighet och feghet.

 Ligger det någonting i Aristoteles uppfattning att onda eller dåliga människor har svårare att uppleva lycka än vad goda har?

Stoikerna ca.300 f.Kr – 500 e.Kr

·      Dygdetik på basen av Platons läror

·      Mycket inflytelserik!

·      Idé om världsmedborgarskap – alla människors lika värde

·      Tvåvärldssystem: världen är uppbyggd enligt principer hos ett gudomligt förnuft: logos eller världsalltet

·      Genom kunskap om hur världen och människan fungerar lär sig människan göra det rätta = att rätta sina handligar enligt logos. Samvetet anses (med ett visst förbehåll) vara i kontakt med logos

·      Förädlingstanke

·      amor fati = acceptera världen som den anmäler sig och låt den inte rubba dig!

·      Kända stoiker: Zenon från Cypern, Cleantes, Epiktetos, Marcus Aurelius, Seneca.

Epikurismen

• Ingen mening i världsalltet, enbart mekaniska rörelser som styr atomernas rörelse
• Betonade lusten som kommer av enkla njutningar
• ”Främling, här är dig gott att vara, här är lusten det högsta goda” – motto vid ingången till Epikuros skola
• självförädling viktig, så att man lärde sig undvika olust

Samtida dygdetik: s. 52-53:

Alasdair MacIntyre (född 1929)

Människoblivande genom berättelser…

Martha Nussbaum (född 1947)

Understryker estetikens betydelse för etiken…

Charles Taylor (född 1931)

Det moderna västerlandets dygd är ”autenticiteten” – att vara trogen sitt äkta jag.

 

 2. Pliktetik (regeletik, deontologisk etik)(58-64)

•       T.ex. de tio budorden

•       Intresserad av universella regler för handlandet, t.ex. Du skall inte döda

•       Den mest använda pliktetikern är Kant

–      Kants kategoriska imperativ (=påståendesats som gäller i alla situationer):

–      ”Man skall alltid handla så att man samtidigt önskar att den princip, enligt man handlar, skall kunna bli allmän lag”.

–      samt ”Man skall alltid behandla en människa som ett mål i sig och inte bara som ett medel för någonting annat”

–      Märk en viktig skillnad mellan Kants etik och sådan typ av regeletik där handlandet styrs av att följa regler och lagar – den senare sorten förutsätter inte något samvete

3. Konsekvensetik (65-69) – betonar betydelsen av att fundera på följderna, konsekvenserna av vårt handlande

•       Det viktiga är att fråga vilka konsekvenser ens val får.

•       Utilitarismen, nyttomoralen är den mest kända, och ökända varianten av konsekvensetik

–      Jeremy Bentham (1748 - 1832), John Stuart Mill (1806-1873)

–      Nyttokalkylen: min handling bestäms av hänsyn till alla de personer vars lycka eller liv berörs av handlingen.

–      Utilitetsprincipen: Jag skall välja den handling som ger största möjliga lycka för största möjliga antal berörda människor.

–      Moralen har sålunda ett instrumentellt värde, det finns inget egenvärde i att vara god.

–      Politiska beslut och företagsetik följer ofta utilitetsprincipen. (t.ex. ”vi offrar några småbönders välfärd för att stärka hela EU:s välfärd”, bombningarna i Hiroshima och Nagasaki)

–      Märk: utilitetsprincipen lämnar inte plats åt individens rättigheter

–      Positivt med utilitarismen:

                                           fokuserar på konsekvenserna

Viktigt att kunna beskriva olika slag av normativa etiska teorier, att förstå deras styrkor och svagheter. Dessutom: En moralisk valsituation är situerad, man måste göra det bästa av situationen - en teori kan hjälpa en att se möjligheter men teorin är ingen garant för att valet blir det bästa. Detta eftersom det är omöjligt att ta i beaktande alla faktorer som bidrar till hur ett händelseförlopp utvecklas.

Filosofi 2 - Etiken

2.1. Inledning, s. 8-35 

Uppgift: Läs de angivna sidorna + anteckningarna nedan. Fundera igenom några varv. Skriv sedan ned egna anteckningar, tankar oom:

1. Etiken som filosofiskt ämne - vad behövs den till? 

2. Förhållandet mellan frihet och ansvar? 

Etiken

J.W. Goethe: ”I begynnelsen var handlingen”.

 - därefter börjar vi (kanske) reflektera över hur vi borde ha gjort.

Då vi börjar reflektera över våra handlingar finns det några vanliga etiska frågor:

1. Vilken är den rätta handlingen?

2. Varför gjorde jag inte det rätta?

3. Vilka konsekvenser kan en viss handling få?

Frågor att hitta svar på:

·      Hur skulle det vara att leva utan ideal?

·      Hur kommer det sig att människor bryter mot etiska regler även om de vet vad som är rätt?

Etiskt perspektiv:

-       ett etiskt perspektiv inbegriper en omtanke om en annans väl.

-       ett etiskt perspektiv försöker åtminstone i viss mån sätta egoismen inom parentes

-       etik berör värderingar

-       etiska värderingar synes vara viktigare än värderingar angående materiella ting

-       altruism = att sätta någon annans intressen framför sina egna

-       till etikens klassiska frågor hör: Vad är ett gott liv? Hurdan är en god människa? Vad är livets mening?

-       etiken handlar inte bara om våra ”här och nu – situationer” utan inbegriper även världen i sin helhet, miljön, djur, …

Fråga:

Alternativet till ett etiskt perspektiv skulle vara ett liv i vilket vi inte anstränger oss för att i någon mån beakta andras väl. Varför gör vi inte så?

 

s. 15-17: När kan vi välja bort etiken?

-  När vi reparerar cykeln – behövs ingen etik (för det mesta?)

- När vi kör med cykeln i trafiken – då behöver jag ta hänsyn till andra.

I samhällsliv behandlas ofta etiken som ett område som kan läggas till viktiga frågor såsom politiska och ekonomiska, om man så väljer. 

Är detta rätt?

Knappast. Snarare "a lazy solution" Etik kan borde uppfattas som den mest grundläggande faktorn i våra göranden. Våra val görs alltid mot en bakgrund av gott och ont – vi väljer hur medvetna vi är om den moraliska dimensionen i våra liv. Men själva bakgrunden, det moraliska kravet livet ställer på oss – kan vi inte välja bort.

Emmanuel Levinas (1906-1995): ”Etiken är den första filosofin” (= genom etiken, förmågan att beakta den andre, har vi tillgång till den mänskliga gemenskapen)

s. 18-20: Etikens områden:

Dimensioner i det moraliska filosoferandet:

a. ett kunskapsområde: om etiska teorier, om sakförhållanden, om logik, om argumentationsanalys, konsekvensanalys, m.m.

b. ett ansvarsområde: man tar ställning till saker som har konsekvenser för världen utom en själv

c. ett värderingsområde: ens egna värderingar styr ens filosoferande, testats, kan förändras…

Den filosofiska etikens huvudområden är:

1. Den normativa etiken – undersöker och tar ställning till hur man skall göra för att göra rätt.

2. Metaetiken – försöker undersöka etiken på ett objektivt sätt. (Men kom ihåg försiktighet vid bruket av begreppet "objektiv" - uttrycker ett historiskt ideal)

3. Den praktiska etiken – kommer med konkreta åtgärdsförslag i etiska problem ute i samhällslivet.

Vad kan den filosofiska etiken uträtta?

1.  Vi blir inga moraliska superhjältar av att läsa mycket etik. Men studier i etik gör att vi blir bättre på att igenkänna etisk problematik, att vi bättre kan argumentera vår egen etik och visst, att vi ser mera lösningsvägar i diverse moraliska dilemman.

2.  Men, livet blir inte lättare fråga om personliga moraliska dilemman, därför att vi inte väljer de situationer vi råkar ut för i livet. Livet har ingen bra handbok.

  

Moralens ursprung:

Är moralen inlärd eller medfödd?

Har moralen sitt ursprung i förnuft eller känsla?

Finns det en universell etik?

Olika synpunkter:

Synpunkter som räknar med ett samvete:

Platon (427.347f.Kr):

Alla har tillgång till det godas idé. (Idealet för det goda) Vi kanske inte ser det goda så tydligt men vi vet om det godas idé då vi vet att vi gör fel.

Immanuel Kant (1724-1802)

Den goda viljan. Det som anmäler sig till förnuftet som en plikt leder till en god handling.

Friedrich Nietzsche (1844-1900)

Ansåg att moralen härstammade från vällusten man får då man uppskattas för goda handlingar – hos många. Men den riktiga, djupa moralen hittar man långt inne, i ”motrösten”.

Synpunkter som inte räknar med ett samvete:

Jeremy Bentham (1748 - 1832)

 Nyttokalkylen: Jag skall välja den handling som ger största möjliga lycka för största möjliga antal berörda människor.

David Hume (1711-1776)

En känsla: Då andra lider vi också (medlidandet)

Religiös lagmoral

Gud har givit lagarna att följa. Gör Gud till en polis.