onsdag 26 oktober 2011

Shia


Ursprung ur den minoritet av muslimer som ville ha Ali som kalif. Gruppen var för Ali och emot umayyaderna, kunde man säga. Efter att Ali mördats satte shia sitt hopp på Alis söner. Hasan kom inte att rivalisera med umayyadernas kalif Muawiya. Den andre sonen Husayn gjorde väpnat uppror mot uamayyaderna, men blev besegrad och dödad i ett litet fältslag vid Kerbela. Husayn blev den viktigaste martyren inom Islam. Hans död firas ännu årligen i passionsspel i Iran, t.ex.
Jämfört med Sunni kan Shia karaktäriseras med orden sorg, medvetenhet om förtryck, martyrskap, mystik, kamp, messianism.  Identifikationen med Alis och Husayns martyrskap är viktigt under tider av förtryck.
Taziya, passionsspel i Kerbala till minne av Husayns martyrsskap

Tre huvudriktningar:
Zayditer: Imamen skall vara Alis efterkommande. Erkänner endast 5 imamer. Finns idag främst i Yemen. Imamen roll är ledare för umma.

Imamerna enligt Zayditerna:
1.  Ali ibn Abi Talib
2.  Hasan ibn Ali
3. Husayn ibn Ali
4. Ali Zayn al-'Abidin ibn Husayn
5. Zayd ibn Ali.

Ismailiter: Erkänner sju sanna imamer. Får sitt namn efter den siste imamen.  Imamen är ofelbar och representerar det gudomliga ljuset (teokrati) Endast Alis och Fatimas blodlinje duger. Ismailiternas gren fick en tid stor betydelse i Egypten och övriga n under fatimiderna på 900-talet. Finns idag främst i Syrien, Pakistan och Indien. Assassinerna är en känd utbrytargrupp.
Alamut, där "den gamle på berget", assassinen Rashid al-Din Sinan höll till

De sju sanna, enligt ismailiterna:
1. Ali, 2. Hasan, 3. Husayn, 4. Ali Zayn
5. Muhammed al-Baqir
6. Jafar al-Sadiq
7. Ismail ibn Jafar

Tolvgrenen: Den största grenen inom shia. Finns i Iran, delar av Irak och Bahrain smat som en minoritet i Saudiarabien. Stark messianism (+teokrati). Den siste imamen försvann som barn på ett övernaturligt sätt (år 873). Skall återvända som al-Mahdi (Den av Gud vägledde) och frälsa mänskligheten. Tolvgrenen blev statsreligion i dagens Iran på 1500-talet och konkurrerade med osmanerna om bl.a. handeln österut.
Tolvorna godtar följande tolv imamer:
 1. Ali ibn Abi Talib
2. Hasan ibn Ali
3. Husayn ibn Ali
 4. 'Ali Zayn al-'Abidin ibn Husayn
 5. Muhammad al-Baqir
 6. Jafar as-Sadiq
 7. Musa al-Kazim
 8. Ali al-Rida
 9. Muhammad Jawad al-Taqi
 10. Ali al-Naqi
 11. Hasan al-Askari
 12. Muhammad al-Mahdi

Safavidriket
1500- och 1600-talen kring dagens Iran. Safaviderna var en turkisk härskarsläkt. Under rikets senare skeden ledde slavämbetsmän. Den muslimska mystiken, sufismen, spelar här en roll: Ett sufiskt brödraskap som skapades av shejk Safi al Din på 1200-talet går över från Sunni till Shia på 1400-talet. Safi al Din betraktas som stamfadern till Safaviderna, därav även namnet på gruppen.  Gruppen kännetecknades av att de bar röda turbaner, starkt militärt organiserade och stark hängivenhet till tron. Ledaren uppfattades som en inkarnation av Gud (teokrati). Under ledning av 13-årige ordensledaren Ismail påbörjades en militär expansion som utgick ungefär från dagens Kurdistan. Shah Ismail inleder en era av krig mot grannmakterna: osmaner och uzbeker. År en 1588-1629 gör shah Abbas I till en stormakt och sluter fred med den stora motståndaren osmanska riket. Isfahan blir huvudort. Safavidriket hade litet av de tidigare storrikenas kulturella blomstring, främst inom arkitekturen gjorde man framsteg. Riket gick under på 1700-talet som en följd av ohållbara inre konflikter.

Isfahan, blå moskén.

2 kommentarer:

  1. Varför erkänner man olika antal imamer? Varför erkänenr alla inte lika många imamer?

    SvaraRadera
  2. Skilda intressegrupper - anhängare av Zayd ibn Ali och Muhammed al-Baqir kommer inte överens om den 5:e imamen och utvecklas så småningom till skilda grupper.
    Det här + messianism (väntan på en himmelsk frälsare) är en av orsakerna till att blodslinjen slutar vid en viss person.
    Man erkänner inte hos Ismaliterna tolvgrenens "blodlinje" eftersom man tycker att Ismail är den sista av Alis och Fatimas blod.

    SvaraRadera