lördag 25 februari 2012

Repetitionskurs i religion1.2.

Fördjupning i religionens dimensioner:
Läs pånytt igenom s.22 i repetitionsboken. Repetera därefter genom att fundera och hitta svar på följande frågor ur boken Människan och det heliga:

Religionen i kulturen (s.46 – 69)

1. Beskriv med några satser något om relationen mellan religion och kultur. (s.46-47)
2. Redogör för 3 sätt på vilket matvanor och religion hör ihop. (s.47-48)
3. 3 exempel på relationen religion och klädsel. (s.48-50)
4. Exempel på fritidsaktiviteter med religiösa inslag? (s.50-51)
5. Märk att religionsbegreppet finns enbart inom sfären för västerländsk kultur. Till följd av vad har man kommit till en punkt då man gör åtskillnad på religiös kultur och annan kultur? (s.52-54)
6. Definiera begreppet sekularisering med ett par meningar.
7. Definiera begreppet synkretism?
8. Läs om förhållandet religion och nationalism. Kan du ge ett annat exempel än de som står i boken på en religion där nationen och religionen är förbundna? (s.54.55)
9. Hur utnyttjas religionen av krigförande parter? (s.55-56)
10. Vad är islamism? Hur kan man indela islamism? (s.56-57)
11. Berätta något om bakgrunderna till konflikten mellan Israel och Palestina. (s.58)
12. Vilka funktioner har den religiösa konsten? (s.59-63:
Läs igenom och formulera själv)
13. Varför tror du det finns bildförbud inom vissa religioner? (s.63)
14. Vad är en mandala? (ta reda på)
15. Vad betyder ordet scientism? (s.64-65)
16. Vad betyder ordet kreationism (s.66)
17.  Kan religiösa påståendens sanningsvärde avgöras med vetenskapligt tänkande? (s.66-69, argumentera för din syn på saken)

onsdag 15 februari 2012

Repetitionskurs i religion1.1.

Kurs 1 handlar mycket om att göra fenomenet religion tydligare. Man skall kunna fomulera kunniga svar på t.ex. frågan Vad är religion? - eller: Skillnaden mellan religion och livsåskådning? - eller: Vilka element ingår i religionen?

Man kan utgå från att religion på något sätt svarar mot behov som människan inte blir av med: rädsla, ångest, makt (över tillvaron - över andra), kärlek, gemenskap, hopp om en framtid,  m.m.
Det finns förstås även andra mänskliga uttryck som söker adressera dessa frågor, en början av repetitionen kunde vara att skapa sig en överblick av olika sätt att handskas med tillvaron, samt att fundera över likheter och skillnader mellan olika orienteringssätt.

Läs. först igenom s. 16-22 i repetitionsboken, därefter nedanstånde, ta tid att fundera på uppgifterna!

Vad är religion? – religion som världsåskådning/livsåskådning

”Med livsåskådning avser jag det språkliga uttrycket för (den vuxna) människans grundläggande sätt att orientera sig i tillvaron. Livsåskådningen berör därför föreställningar, attityder, värderingar och handlingssätt förknippade med denna grundläggande orientering. Uttrycket kan inbegripa en religiös livsförståelse lika väl som en icke-religiös.” (Tage Kurtén)

Med "grundläggande orienteringssätt" menas en grundläggande funktion för människans identitet, det är ingenting som går att välja bort.

En livsåskådning omfattar:
1. tillitsdimension, att det i individens värld finns något som ger denne en viss konstans i tillvaron, "som visar sig i individens vilja och strävan att fortsätta leva". Det kan exempelvis vara en tilltro till en gud, till en annan människa, till vetenskapen eller till förnuftet. Människan är för det mesta inte medveten om denna grundtillit, man kunde säga att då människan reflekterar över den innebär detta att den har börjat te sig problematisk. Grundtillitens betydelse för identiteten visar sig tydligt i när en människas "värld faller samman", när t.ex. barndomstron eller tron på ideologin inte längre upplevs som självklara.

2. världsbild: Människan behöver en bild av hur verkligheten är konstituerad, en bild som är den "bakgrund mot vilken han avgör vad som är sant eller falskt".
Ett bra exempel är den populärt naturvetenskapliga världsbilden som förmedlas i.o.m. skolundervisningen i Finland.

3. moraliska värderingar: Människan ger i sina handlingar uttryck för olika värderingar, som språkligt formulerade i en livsåskådning talar om hur man skall leva.

Moral och livsåskådningar
Alla människor (som inte lider av någon allvarlig skada) har en sorts känsla, intuition, för rätt och fel: Vi reagerar på orättvisor, vi kan ha en känsla av att vi inte blev riktigt rätt behandlade (fastän det inte är riktigt klart vari orättvisan bestod), vi har någon slags aning om hur ett bra liv skulle se ut för oss.

Filosofen Charles Taylor menar att dessa intuitioner berör tre dimensioner i en människas liv (och i hennes identitet):
1.     Hur skall man bete sig mot andra?
2.     Hurdan respekt skall man förvänta sig från andra?
3.     Vad är ett gott liv? Hur skall ett fullvärdigt liv se ut?

Våra moraliska intuitioner är ingenting påklistrat, de är grundläggande för att vi skall kunna vara med andra människor och klara av att leva våra liv som människor.

(Försök föreställa dig hur livet skulle vara för en människa utan en vision om hur den vill leva sitt liv, utan någon känsla för att man vad man får göra åt andra samt utan några riktlinjer för vad som får göras mot den egna kroppen)

Enligt Taylor är dessa intuitioner inte kulturbundna. Olika kulturer bygger däremot upp litet olika tankesystem kring dessa.

Tankesystemen kan vara allt från ett försök att formulera sina moraliska frågor vänner emellan till stora byggen, religioner, som omfattar miljoner människor

Frågor som härstammar från dessa, på många sätt grundläggande, intuitioner är de mest centrala elementen i världsreligionerna och livsåskådningar av olika slag:

Vad är meningen med lidandet?
Vad är meningen med livet?
Var går skiljelinjen mellan gott och ont?
Vem är min nästa?
Vari ligger min dygd?
När är min heder kränkt?

Olika religioner och livsåskådningar betonar de tre dimensionerna olika.

Världs/livsåskådningar:
Vi kan säga (med några nya ord) att:

Det finns religiösa och icke-religiösa livsåskådningar.

a.  Gemensamt för dem båda är: de har en ontologisk uppfattning - dvs. en uppfattning om hur verkligheten är beskaffad, (en världsbild):
1.     De religiösa livsåskådningarna räknar med övernaturliga inslag; dvs. sådana som inte kan förklaras empiriskt och rationellt.
2.     Icke-empirisk verklighet kallas metafysisk. De icke-religiösa räknar inte med sådana övernaturliga inslag i verkligheten
utan menar att allt går att förklara empiriskt och rationellt.
 
b.     de har en etisk uppfattning,
dvs. åsikter om vad som är gott och ont - om hur vi människor bör handla mot varandra
1.     De religiösa livsåskådningarna grundar ofta etiken på någon övernaturlig auktoritet, på något metafysiskt, ofta något gudomligt. Värdena är objektiva och absoluta.
2.     De icke-religiösa måste förklara etiken på ett annat sätt. Värdena är: subjektiva och ses t.ex. som någonting människor har kommit överens om att är bra.

c.      De har en tilltro, eller tro på något beständigt i tillvaron, som gör att man orkar gå vidare trots svårigheter.
1.     De religiösa livsåskådningarna sätter sin tilltro till en gud, gudar, eller har en frälsningsplan som ger riktning. T.ex. ”Herren välsigne oss och bevare oss…”; ”Världen är lidande men den åttafaldiga vägen tar oss ut…”
2.     De icke-religiösa livsåskådningarna sätter sin tro till exempelvis: ”Utvecklingen går nog framåt…”; Använder man förnuftet går det bra i livet…”; ”Revolutionen kommer att ge rättvisa åt alla…(Leninism)”


d.    Både religiösa och icke-religiösa livsåskådningar kan innehålla ritual

e.      Både religiösa och icke-religiösa livsåskådningar kan innehålla myter
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Uppgifter – fundera igenom och gör anteckningar

1. Hur skulle livet se ut utan en livsåskådning?
2. Förklara följande begrepp och ge exempel på satser som förknippas med dem:
a. Religiös världsbild.
b. Icke religiös världsbild.
c. Religiös etik.
d. Icke religiös etik.

(exempel på en sats ur religiös etik är t.ex. ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” (Ta eget exempel!)

3. I västerlandet har vi en kulturell pluralism, vilket betyder att relativt många kulturer och livsåskådningar samsas och lever sida vid sida i det samhälleliga rummet. Vilka effekter har det här för världsbilden och livsåskådningen (+ och -)?

4. Hur kan en persons livsåskådning uttryckas genom klädsel?
5. Sammanfatta förhållandet mellan religion (livsåskådning) och moral
6. Ge exempel på icke-religiösa ritual.
7. Ge exempel på icke religiösa myter.