Bibeln och dess innehåll
Repetitionsboken s.38-68 rekommenderas. Värt att plugga:
- Vad avses med att Bibeln är uppenbarad?
- Uppbyggnaden och tillkommelsehistorian av GT och NT?
- Olika typer av bibeltolkning...
- Skillnader i bibelns status bland de stora kyrkogrupperna?
- Judarnas historia (religiösa historia)?
- Kvinnoperspektiv i Ruth och Ester
- Profeterna och exilen
- Jobs bok
- Apokalyptiken i GT
- Förhållandet mellan GT och NT: profeterna som berättar om messias...
- Jesu liv och verksamhet
- Olika sätt att tolka Jesus (Judiskt, humanistiskt, feministiskt, marxistiskt, m.m.
- Paulus liv och missionsresor, betydelse i att göra Göra den judiska jesusrörelsen till en världsreligion.
- Kolla upp vad Paulus skriver om, t.ex i Romarbrevet...
Ett par strukturer:
Gamla testamentet:
- Indelas i tre huvuddelar: Historiska böckerna, Profeterna, Skrifterna.
(Skrifterna = de poetiska böckerna + vishetslitteraturen) (Eller såsom i boken – indelning i fyra) (Se även bokens bakre innerpärm)
- GT som historia: det mytiska och det historiska går hand i hand
- GT:s uppkomst och användning:
· skriven av många författare
· de äldsta delarna baserar sig på muntlig tradition
· nedskrivandet av de äldsta delarna påbörjades ca 1000 f. Kr.
· Den judiska tron utkristalliseras, blir tydlig under den babyloniska fångenskapen på 500 talet f.Kr.
· De sista delarna skrevs under det sista århundradet f.Kr.
· Kanonbildning: ca år 100. För att göra åtskillnad till kristendomen
A. Historiska böcker:
Pentateuken: = De 5 moseböckerna = ”bok i fem delar”
· 1.Mos. = Genesis
· 2.Mos. = Exodus
· 3.Mos. = Leviticus
· 4. Mos = Numeri
· 5. Mos. = Deuteronomium
- Pentateuken = Toran
- Finns antagligen 4 källor till Pentateuken:
1. Jahvisten – historisk berättelse, dateras till början av 800-talet fKr. Använder ordet ”Jahve” för guden. Gud ingriper direkt – ”som en stor människa”. Ursprung i Juda.
2. Elohisten – historisk berättelse, dateras från 800-talet fKr. Gudsnamnet = Elohim. Guden ingriper i historien genom olika medlare. Från nordriket, Israel.
3. Deuteronomium – ca 550 f.Kr. Från tiden då makten/kulten skulle centraliseras till Jerusalem.
4. Prästskriften – efterexilisk tid. Finns i delar av Mosebok 1- 4. Framförallt lagarna och berättelsen om Mose kommer ur denna källa.
- Julius Wellhausen (1878) tänkte sig att då man redigerade GT lades J och E ihop först, kombinerads med D samt till slut, kryddades med P. Forskningen följer samma indelning idag.
Övriga historiska böcker:
Deuteronomistiska historieverket = deuteronomium + Josua, Domarboken, Samuelsböckerna och Kungaböckerna. Lagen om orsak och verkan: Israeliterna glömmer bort Gud och detta leder till att det börjar gå dåligt för Israel. Måste försonas med Gud genom rätt leverne och offer.
Kronistiska historieverket = Krönikeböckerna, Esra, Nehemja. ca 400-200f.Kr. (Det andra templets tid.)
Ruth och Ester = Kvinnligt perspektiv
B. Profeterna:
Profeterna var de som uttalade sig om hur Israeliterna borde leva så att det inte går dåligt. Tid: 700-500 f.Kr. Förmedlade Guds budskap.
Lång redigeringsprocess innan profettexten nått sin ursprungliga form.
Vanliga teman:
1. Att israeliterna inte skulle beblanda sig med grannfolken, varken kroppsligt eller andligen.
2. Kritik av sociala orättvisor.
Märk:
Jesaja
- boken skriven under tre olika tillfällen
· kap 1-39, ca 750-700 f.Kr.
· kap 40-55, ca 500 f.Kr
· kap 56-66, efter den babyloniska fångenskapen = efterexilisk tid.
- monoteismen börjar understrykas under den Babyloniska fångenskapen (ca 605-536f.Kr)
- profetia om den kommande fridsfursten (bl.a. Jes.9:2-7)
Daniel
- ”apokalyptik” – uppenbarelselitteratur, handlar om de yttersta tiderna. Det goda kommer att vinna till slut.
- Profetia om messias (Daniel 7:13, 9:25)
C. Den poetiska litteraturen och vishetslitteraturen.
Poetisk litteratur:
- Psaltaren (från 200 talet f.Kr.)
- Höga Visan (från 300-200 f.Kr)
Vishetslitteratur
- Job (300-t. fKr)
- Ordspråksboken (600-t. och 400-t.f.Kr.
- Predikaren (200-t.f.Kr.)
- Klagovisorna (efter Jerusalems förstörelse ca 580 f.Kr.)
D. Apokryferna till GT
- ingår ej i Judarnas Heliga skrift
- finns med i Bibel 2000
Fakta om nya testamentet. Tillkomsthistoria och uppbyggnad.
Kronologi över NT:s böcker
| MATT. | ca. 80-90 |
| |
|
| MARK. | ca. 70 |
|
| synoptiska evangelier |
| LUK. | ca. 80-90 |
|
|
|
| JOH. | ca. 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| APG. | ca. 90
|
|
| ”Fortsättning” på Lukas |
|
|
|
|
|
|
| ROM. | ca. 56
|
|
| Paulus |
| 1. KOR | ca. 55 |
|
| Paulus |
|
|
|
|
|
|
| 2. KOR | ca. 55-56 |
|
| Paulus, tydligen flera brev
|
| GAL. | ca. 52 |
|
| Paulus |
| EF. | ca. 80 -90 |
|
| Deuteropaulus, bygger på Kol. |
| FIL. | ca. 55-56 |
|
| Paulus, tydligen flera brev |
| KOL. | ca. 80 |
|
| Deuteropaulus |
| 1. THESS | ca. 50 |
|
| Paulus, NT:s äldsta bok |
| 2. THESS | ca. 80-90 |
|
| Deuteropaulus |
|
|
|
|
|
|
| 1. TIM. | Slutet av första århundradet |
|
|
|
| 2. TIM. | Slutet av första århundradet |
|
| Pastoralbrev (Till församlingsledare), Deuteropaulus |
| TIT. | Slutet av första århundradet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| FILEM. | ca. 55 |
|
| Paulus |
| HEBR. | ca. 80-90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| JAK. | Slutet av första århundradet |
|
|
|
| 1. PET. | Slutet av första århundradet |
|
|
|
| 2. PET. | ca. 150 |
|
|
|
| 1. JOH. | Början av 2:a århundradet |
|
| ”Katolska” brev (Avsedda för kyrkan) |
| 2. JOH. | Början av 2:a århundradet |
|
|
|
| 3. JOH. | Början av 2:a århundradet |
|
|
|
| JUD. | Början av 2:a århundradet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| UPP. | ca. 100 |
|
| apokalyptik |
|
|
|
|
|
|
NT:s evangelier
Ø Efter Jesus död började hans anhängare göra honom och hans förkunnelse mera ”evig” genom att skriva ned hans liv och lära.
Ø Märk att de lärdas språk var grekiska under Jesu tid, också i Palestina. (en följd av Alexander den stores framfart). NT skrivet på grekiska.
Ø Den bild vi har av Jesu liv och lära är en produkt av tanke-, skriv- och redigeringsarbete under de första århundradena.
Ø ”Messias” var för judarna föreställningen om en stark kung, som likt David och Salomon skulle ena folket, och befria dem från övermakten. ”Messias” hade nu dött. Hur skulle man ge mening åt Jesus död på korset – central fråga. Svaret: J. tog på sig människans synder så att människan skall bli fri från skuld. Tron befriar människan.(Paulus).
Ø Texterna om Jesus och hans betydelse var det som skilde de första kristna från övriga judar. Paulus började med arbetet att få med även proselyter (icke-judar)
Ø Evangelierna:
Innehållet i evangelierna är berättelsen om Jesus. Dessutom finns det med tal som Jesus hållit samt berättelser om Jesu under. De tre synoptiska evangelierna berättar alla om ungefär samma saker. Johannes lägger tyngdvikt på kärleksbudskapet och är inte så intresserad av under.
· Matteus: Brukar allmänt anses som det viktigaste evangeliet. Många hänvisningar till GT - speciellt till profetiorna om Messias. Q-källan (se nedan) har använts. Bergspredikan. Riktar sig till judar.
· Markus: Äldst. Fungerar som källa till Matteus och Lukas. Betonar Kristi lidande och dess betydelse.
· Lukas: Fortsätter i Apostlagärningarna. Q-källan. Berättar om en Kristus som står på de svagas och utstöttas sida.
· Johannesevangeliet: Yngst, mest grekiskt till karaktären av de alla. Kärleksbudskapet.
Q-källan
Från Wikipedia
Q-källan, även Logiakällan, är ett begrepp inom bibelforskningen för ett möjligt tidigt, förlorat evangelium, som kan ha fungerat som källa till Matteus- och Lukasevangeliet. Källan kallas Q efter tyska Quelle, ’källa’.
Forskning på evangelierna har visat att en stor del av Matteus och Lukas evangelier är gemensamt och inte återfinns någon annanstans i Nya testamentet. Det har lett till slutsatsen att Matteus och Lukas har använt dels Markusevangeliet, dels en annan gemensam källa när de har satt samman sina evangelier. Enligt teorin är den andra källan, Q, en nu förlorad text med framför allt Jesusord som Lukas och Matteus använt. Teorin, som kallas tvåkällshypotesen, är den ledande teorin om de synoptiska evangeliernas uppkomst och inbördes källmässiga relation.
Vissa forskare har lagt fram teorin att Thomasevangeliet skulle vara en sen version av Q.
Övriga böcker
Ø Märk Paulus betydelse för kristendomen – kristendomens andra grundare. Mission till städer för att grunda församlingar även bland icke-judar.
Ø Märk att alla Paulusbrev inte är skrivna av honom. (DE som är skrivna av någon annan kallas deuteropaulus i ”kronologin”)
Ø Pastoralbreven innehåller råd om praktiskt arbete i församlingarna
Ø ”Katolska breven” är skrivna inom en redan existerande kristen kyrka - etik, praktiska råd.
Uppgifter NT:
Jämför i de synoptiska evangelierna berättelsen om den blinda mannen: Matt.20: 29-34 Mark.10: 46-52 Luk. 18:35-43. Hittar du skillnader?
Vilka problem möter en fundamentalistisk tolkning ifråga om dessa bibelställen?
Läs Markus 4:35-41. Hur kunde man förklara händelsen ur ett:
a) fundamentalistisk
b) existentialistiskt
c) frälsningshistoriskt perspektiv?
Paulus sexualetik och kvinnosyn:1. Gör en analys utgående från:
Rom 1:26-27, 1 Kor 11:2-16, 14:34-35, Gal 3: 26-28
2. Vilken tolkningstradition skulle här passa bäst, enligt din mening?
Tolka och berätta om det viktigaste innehållet i Jesu lära, Bergspredikan. Matt 5-7
Hur blir man frälst, enligt Paulus? Vad kan människan göra för att ta emot frälsningen? Rom 3:21-31
Vi lever enligt en kristen kalender. Ta reda på varför vi firar dessa högtider
 Maria bebådelse | Luk. 1:26-38 |
 Advent | Matt. 21:1-9 |
 Juldagen | Luk. 2 |
 Stefanidagen | Apg. 6:8-15 ja 7:54-60 |
 Nyårsdagen | Luk. 2:21 |
 Trettondag | Matt. 2:1-12 |
 Palmsöndag | Luk. 19:28-38 |
 Skärtorsdag | Matt. 26:17-29 |
 Långfredag | Matt. 26:47-75 ja 27:32-66 |
 Påsk | Matt. 28:1-15 |
 Kristi himmelsfärd | Luk. 24:50-53 |
 Pingst | Apg. 2:1-11 |
 Midsommar | Matt. 14:1-12 |
 Domsöndagen | Matt. 25:31-46 |
