Sufismen i konsten

Länk till en sufisk hemsida på svenska

wikipedia

Rabia - En kvinnlig sufier

Jalal al-din Rumi - den sufier som haft största betydelsen för den västerländska poesin

Rumi på wiki

Al-Ghazáli

Al Ghazáli - Den store teologen inom Islam.

1058-1111

- Född i Persien. Studerade filosofi och teologi. 

- Kallades 1091 till en professur i Nizámiyya-universitetet i Baghdad.

- Undervisade teologi på aristotelisk, platonsk och nyplatonsk grund.

Al Ghazáli drabbades efter ett par år vid universitetet av en period av religiöst tvivel vilket ledde till en fördjupning av religiositeten. En av orsakerna till krisen tycks ha varit en brist på balans mellan filosofins roll i livet och gudstron. Åren 1095-1106 tillbringade han med att resa, skriva och meditera – fördjupa sin tro. Mot slutet av sin vistelse i Baghdad hade han skrivit Taháfut al-falásifa (Filosofernas förvirring) I boken tar han avstånd från filosofin (trots att han använder Aristoteles logik då han argumenterar mot filosofin. Medicinen och matematiken såg han dock som viktiga vetenskaper.

Vetenskaperna i Baghdad, 900-talet

Arabiska:

Juridik, dialektisk teologi, grammatik, skriv- och sekreterarkonst, poesi, historia

Med grekiskt eller indiskt ursprung:

Filosofi, logik, medicin, aritmetik, geometri, astronomi, astrologi, musik, mekanik, alkemi

Al Ghazáli kritiserade den av Aristoteles inspirerade gudsföreställningen om gud som den första enbart första orsak till idéerna eller formerna, som om guden skapat bara grov struktur av världsalltet och lämnat detaljerna, individuella varelser och skeendet, åt lägre makter. Al Ghazáli menade iställlet att Gud på riktigt är allsmäktig, en vilja som sätter igång, upprätthåller, orsakar och har försyn – allt är hela tiden beroende av Allahs vilja. (Märk uttrycket ”insha'Allah”.) Al-Ghazális Gud är en personlig gud, men helt fri från antropomorfa (människolika) drag. Gud är Allsmäktig, Allvetande och Närvarande i sin skapelse. En troende som renat sig till fullkomning har en intuitiv kunskap om Gud och kan skåda honom direkt och se honom i skapelsen – kom al-Ghazali fram till. De senare tankarna är redan uttryck för sufismen, den muslimska mystiken.

I Munqidh min al-dalál (Befrielsen ur villfarelserna) redogör al-Ghazáli om sin fördjupning från en filosofernas religiositet, ett gudsförhållande som baseras på filosofiskt färgade spekulationer om guds väsen, till en innerlig erfarenhet av närvaro. Det var just sufismen som vägledde honom. Han kände sig inte riktigt hemma i sitt liv som teolog och lärare så han började studera sufismen. Sufismen hade vid den tiden funnits ett par sekel. Det var en rörelse i hela den muslimska världen som erbjöd just en väg till religiös fördjupning. Det fanns grupper inom både sunni och shia. Utmärkande för sufismen var askes, ett kontemplativt liv, strävan till rening från låga motiv och enkelhet. Al-Ghazáli berättar: ”…När jag begrundade avsikten med min undervisning, fann jag att jag istället för att göra det enbart för Guds skull, hade jag inget annat motiv än åstundan efter ära och rykte. Jag insåg att jag stod vid randen av en avgrund och skulle falla i helveteselden ifall jag inte ändrade mina vägar. Medveten om min hjälplöshet och efter att helt gett upp min vilja tog jag min tillflykt till Gud som en man i en svår belägenhet och utan någon utväg. Gud besvarade min bön och gjorde det lätt för mig att vända ryggen åt rykte och rikedom, hustru, barn och vänner”.

Al-Ghazális samhällssyn var konservativ. Han förespråkade ett kalifat som leddes av starkt troende representanter av umma, detta skulle garantera att politiken skedde i enlighet med shari’a (rättstänkande byggt på Koranen). Även en dålig, världslig härskare duger ifall en rättrogen kalif inte finns. Al-Ghazáli förespåkar en stark härskarmakt eftersom fitna (inbördeskrig, social segregation) är det sämsta tänkbara av alla situationer i ett samhälle.

Al-Ghazális tänkande kom att påverka sufismen, estetiken och teologin.

(Inlägget har Mikael Nordbergs utmärkta Profetens folk som källa)

Nyckeluppgift

Nyckeluppgift 4: Fördjupa dig i de fem grundpelarna:
shahada
salat (i synnerhet filmerna)
sawn
zakat
hadjdj
Reflektera över informationen tillsammans med de tankar om Islam som religion du fick av gårdagens film. Skriv en kort betraktelse över ämnet Karaktäristiskt för den muslimska fromheten i din blogg.

Shia

Ursprung ur den minoritet av muslimer som ville ha Ali som kalif. Gruppen var för Ali och emot umayyaderna, kunde man säga. Efter att Ali mördats satte shia sitt hopp på Alis söner. Hasan kom inte att rivalisera med umayyadernas kalif Muawiya. Den andre sonen Husayn gjorde väpnat uppror mot uamayyaderna, men blev besegrad och dödad i ett litet fältslag vid Kerbela. Husayn blev den viktigaste martyren inom Islam. Hans död firas ännu årligen i passionsspel i Iran, t.ex.

Jämfört med Sunni kan Shia karaktäriseras med orden sorg, medvetenhet om förtryck, martyrskap, mystik, kamp, messianism.  Identifikationen med Alis och Husayns martyrskap är viktigt under tider av förtryck.

Taziya, passionsspel i Kerbala till minne av Husayns martyrsskap

Tre huvudriktningar:

Zayditer: Imamen skall vara Alis efterkommande. Erkänner endast 5 imamer. Finns idag främst i Yemen. Imamen roll är ledare för umma.

Imamerna enligt Zayditerna:

1.  Ali ibn Abi Talib

2.  Hasan ibn Ali

3. Husayn ibn Ali

4. Ali Zayn al-'Abidin ibn Husayn

5. Zayd ibn Ali.

Ismailiter: Erkänner sju sanna imamer. Får sitt namn efter den siste imamen.  Imamen är ofelbar och representerar det gudomliga ljuset (teokrati) Endast Alis och Fatimas blodlinje duger. Ismailiternas gren fick en tid stor betydelse i Egypten och övriga n under fatimiderna på 900-talet. Finns idag främst i Syrien, Pakistan och Indien. Assassinerna är en känd utbrytargrupp.

Alamut, där "den gamle på berget", assassinen Rashid al-Din Sinan höll till. 

De sju sanna, enligt ismailiterna:

1. Ali, 2. Hasan, 3. Husayn, 4. Ali Zayn

5. Muhammed al-Baqir

6. Jafar al-Sadiq

7. Ismail ibn Jafar

Tolvgrenen: Den största grenen inom shia. Finns i Iran, delar av Irak och Bahrain smat som en minoritet i Saudiarabien. Stark messianism (+teokrati). Den siste imamen försvann som barn på ett övernaturligt sätt (år 873). Skall återvända som al-Mahdi (Den av Gud vägledde) och frälsa mänskligheten. Tolvgrenen blev statsreligion i dagens Iran på 1500-talet och konkurrerade med osmanerna om bl.a. handeln österut.

Tolvorna godtar följande tolv imamer:

 1. Ali ibn Abi Talib

2. Hasan ibn Ali

3. Husayn ibn Ali

 4. 'Ali Zayn al-'Abidin ibn Husayn

 5. Muhammad al-Baqir

 6. Jafar as-Sadiq

 7. Musa al-Kazim

 8. Ali al-Rida

 9. Muhammad Jawad al-Taqi

 10. Ali al-Naqi

 11. Hasan al-Askari

 12. Muhammad al-Mahdi

Safavidriket

1500- och 1600-talen kring dagens Iran. Safaviderna var en turkisk härskarsläkt. Under rikets senare skeden ledde slavämbetsmän. Den muslimska mystiken, sufismen, spelar här en roll: Ett sufiskt brödraskap som skapades av shejk Safi al Din på 1200-talet går över från Sunni till Shia på 1400-talet. Safi al Din betraktas som stamfadern till Safaviderna, därav även namnet på gruppen.  Gruppen kännetecknades av att de bar röda turbaner, starkt militärt organiserade och stark hängivenhet till tron. Ledaren uppfattades som en inkarnation av Gud (teokrati). Under ledning av 13-årige ordensledaren Ismail påbörjades en militär expansion som utgick ungefär från dagens Kurdistan. Shah Ismail inleder en era av krig mot grannmakterna: osmaner och uzbeker. År en 1588-1629 gör shah Abbas I till en stormakt och sluter fred med den stora motståndaren osmanska riket. Isfahan blir huvudort. Safavidriket hade litet av de tidigare storrikenas kulturella blomstring, främst inom arkitekturen gjorde man framsteg. Riket gick under på 1700-talet som en följd av ohållbara inre konflikter.

Isfahan, blå moskén.

Islams expansion, del 2

Umayyaderna 661-750

Spanien, Algeriet, Marocko, Iran och Afghanistan, Pakistan

-central styrelse byggd efter bysantinsk modell, Kalifatets centrum i Damaskus

-Kalifen Abd al-Maliks (685-705), den första att prägla mynt, kopior av de bysantinska. Byggde moskéer.

 -den konfessionella historieskrivningen utvecklas

-sharia utvecklas

-teologin tar form, modell av kristendomen

-Skatter: de arabiska muslimerna betalar 1/10, de som däremot är muslimer men icke araber betalar 50% i skatt, övriga betalar 50% + en extra skatt.

-revolt 747. Slutligen föll ummayyaderna och abbasiderna tog över.

Umayyadmoskén i Damaskus, från år 705.

Klippmoskén i Jerusalem, år 691

Abbasiderna 750-1258

-Revolt mot umayyaderna leddes av Muhammeds farbror al-Abbas

-Blodbad mot umayyaderna, Abd al-Rahmnan av umayyaderna lyckades fly till Spanien, grundade 756 ett eget rike i Spanien. al-Andalus blir så småningom Europas vetenskapliga centrum 

-    Mawali, en grupp som var muslimer men inte araber, utgjorde maktbasen hos       abbasiderna. De bestod av köpmän och hantverkare.

-    Dvs, etnisk tillhörighet som arab inte längre lika viktigt

-    Teologin blir viktigare emedan det blir viktigare att vara muslim än att vara arab

-Det iranska kulturarvet var stort. Perser tillträdde poster inom den abbsidiska förvaltningen. Infrastrukturen och underrättelsetjänsten var efter persiskt mönster. Vesir, kalifens medhjälpare, blev en maktposition. Det iranska kungaidealet var modell för hur härskaren skulle vara:

  a. Teokrati, Shahen leder

  b. Är shahen orättvis kommer Gud att se till att Shahen fråntas makten.   Människor kan inte bedöma Shahen.

  c. Viktigt att främja konst och kultur

-Al Mansur flyttar kalifatets centrum till Baghdad 762 – världens kulturella och vetenskapliga centrum i flera hundra år

-Konflikter med shia ifråga om blodbandet till Muhammed

Mustansiriyauniversitetet i Bagdhad, 1233. En av de byggnader som inte förstördes av mongolerna. 

Ovan, moskén i Samarra. Abbasisdisk 900-talet. Irak

Baghdad förstörs av mongoler 1258.

- År 1279 är mongolriket det största riket historien känner.

-Khanen Gáhzán 1299-1304 var den förste khanen att konvertera till islam som blir statsreligion

- Islamisering av mongolväldet

- Persisk civilisation påverkar snabbt mongolerna

- Den persiska litteraturens sista stora guldålder

Den sista stora mongolhärskaren - Timur Lang 1336-1405 (Lenk) i Samarkand

- Islam sprids österut

 Registanttorget, Samarkand

Nyckeluppgift 2:

Gör en bloggsida om ett av följande teman, dela upp teman så att ett tema behandlas av högst två bloggare - så att alla teman behandlas:

1. Osmanska riket

2. Mogulriket i Indien

3. Shiaislam rötter och safavidernas Iran

4. Al-Andalus
5. Abbasriket

Bloggsidan skall innehålla

-Viktiga årtal

-Typiska drag i kulturen

-Erövringar

-Hurdan sorts Islam

-Berömda monument och byggnader, bilder

-Viktiga orter

-Viktiga ledare

-Karta

-M.m.

Tid: Klart till 18.12

Tid att arbeta i klass: 13. och 17.12.
Använd som källor: Orient och webben